Jag saknar att skriva..

Jag saknar min blogg. Jag saknar ventilen den alltid varit. Platsen att kunna skriva av sig. Men tyvärr finns det numera alldeles för många att kalla ovänner som gärna vill hitta sig. Vrida och vända. Medvetet feltolka och starta ogrundade rykten. Så jag vågar inte. Jag håller mitt liv stängt, privat, för de allra närmaste. Jag vill inte tillhandahålla information som kan tänkas användas emot mig, i fel syften. 

Och samtidigt sörjer jag över hur världen förändras. Hur tider förändras och hur människor som varit ens närmaste förändras. Hur vänskap kan vändas till hat, kärlekspar till främlingar, och förtroligheter till smaskigt skvaller. Det smärtar mig. De raka tiderna är förbi, då folk frågade rakt ut vad som händer och sker. 

Men emellanåt kommer jag nog utmana demonerna och skriva ändå. Jag kan ju inte låta dom vinna. 

Gott nytt år på er därute. Hoppas ni fått en fin start på det nya decenniet. 

(null)

Kommentarer:

1 Anna:

Gott nytt år till dej och dina fina små! Saknar och funderar då o då på hur ni har det. Jag hoppas bara bra. Förstår att det är jobbigt i bloggvärlden och sociala medier, att det blir feltolkningar mm, men påhopp och skit ska ingen behöva ta. Ha det gott! Fin bild på er här!

Svar: Jag tänker ofta på er, ni som läst länge. Det är för er jag uppdaterar och visar nåt litet livstecken ibland. Vissa har ju hängt i riktigt länge.

Gott nytt år till dig med! Kram.
Sandra Johansson

2 ★ Orsakullan som blev mamma vid 20, nu specialpedagogstudent ★:

Så ledsamt att du utsätts för sånt :(. Aldrig förstått det där med att sprida osanningar om folk eller att sitta och snacka. Vad får man ut av sånt där? Dessutom en sådan liten del man delar med sig av på sociala medier är knappast den hela sanning människor ska lägga sitt fokus på.

Kommentera här: