Och så blev det lite sämre..
Inatt vaknade jag av ett väsande. Det tog mig en stund att inse att det var Elza som försökte hosta. Hon lät mer som en anka. Och ljudet, och förmodligen också smärtan, fick henne att börja gråta. Och sen har hon fortsatt väsa med sin hesa stämma hela dagen. Näsan är täppt, så det bara bubblar när hon försöker andas. Jag tycker så himla synd om henne och önskar att jag kunde hjälpa henne på nåt vis. Lilla hjärtat.
Sin onda hals och rinnande näsa till trots så har hon som vanligt varit på strålande humör. Hon skrattar mest jämt! Hon har dock sovit stora delar av dagen. Har luffat runt lite i bilen idag, där sover hon som bäst! Dessvärre är hon väldigt pigg nu på kvällen, så det blir nog en sen natt för mig. Men sömn behöver man väl inte egentligen? Eller?