30-årskris?
Jag gick till frisören för ett tag sen och kapade barret rejält!
Vart galet nöjd! Har ju alltid trivts bättre i korta frisyrer som går att "busa till"
Lite. Det långa blir lätt så vardagstråkigt i en hästsvans, vilket jag är smått allergisk mot. Dagen efter frisörbesöket tog jag set ett steg till och färgade håret knallrött.
Som jag älskar det! Dock är det inte permanent färg så redan nu, en vecka senare, är det typ vinrött. Men har fått blodad tand och ska nog leta efter nåt permanentare alternativ. Älskar det! Extra piffiga vart det ju av att måla ögonbrynen röda också, haha!
Det känns lite kul att vara lite galen. Men är jag inte lite för gammal för att roas av sånt här? I tonåren och en stund till var jag alltid en udda filur med konstiga frisyrer och knäppa örhängen. Med barna tonades det ner, helt enkelt för att tiden inte funnits. Nu kliar det i fingrarna igen. Jag är tillochmed sugen på att rota i min smyckesamling!