Alltid snälla mot mormor.
Självklart somnade Elza sött när mormor tog läggningen. Hon vaknade dock igen och fick komma upp och mysa en sväng, men även andra läggningen gick som en dans, vilket inte hör till vanligheterna.
Det hade går dinemang med de två vilddjuren också. De har varit så snälla mor mormor så. Men 12-åringen i huset klantade till sig så vi trodde han försvunnit. När klockan passerat fyra och han på en och en halv timme inte kommit hem från skolan än, vilket brukar ta max 20 min, så ökade pulsen en hel del. Men precis när jag bytt om på praktiken och skulle ge mig iväg för att leta efter honom, kom Niklas syster åt hans telefon på sjukhuset där de befann sig, och kunde konstatera att grabbhalvan skickat sms till sin far om vilken kompis han gått till. Han hade ju således gjort rätt, men ändå blev det tokigt. Hur som haver var det skönt att inget hänt.
Idag behöver mor min bara ta Elza, och på dagarna är hon ju alltid som en solstråle, så det kommer gå som en dans. Jag är hemskt o-taggad att åka till praktiken idag, har ingen lust alls, men jag måste ju. Så bara att bita ihop!
Och ja, det fick bra för Niklas.
